Tryck här för att komma till indexsidan över 100 mil grus 2019.
Söndag den 16 juni.
Helena på Värnäs camping hade handlat frukost åt oss och tur är väl det för när vi kom till Värnäs på lördag kvällen var affären redan stängd.
Helena hade även köpt gurka, tomater och några ostar.
Så det blev en skaplig frukost.
Efter frukosten så hade vi ungefär 8 meter asfalt att köra.
Innan vi fortsatte var jag tvungen att kolla att alla var med, eller alla som skulle fortsätta, för några vek av hemåt efter frukosten.
Vi gasade vidare på de fina vägarna.
Undrar när affären var öppen i Östra Näsberg senast?
Vi körde vidare till sjön Kvien.
Här tog vi en kort paus ….
Ett kort på min hoj i dess rätta miljö.
Lite smygreklam 🙂
När vi hade pausat klart gasade vi vidare ….
Det verkar som att tåget var lite försenat.
Ut på asfalten för att komma över vattnet.
Men vi var strax inne på de mindre vägarna igen.
Vi körde upp på Solberget vid Säfsens skidanläggning. Men de hade fyllt på ett riktigt tjockt lager makadam uppe på toppen.
Det är fin utsikt från Solberget.
Mera smygreklam 🙂
En karta över backarna.
Säfsens skidanläggning där nere i dalen.
Nu skulle vi bara ta oss tillbaka över makadamhögen, men det var lite svårt att få upp farten i den branta backen.
Utan riktig fart ville hjulen bara gräva ner sig i det lösa underlaget.
Klockan 12 blev det dags för lunch, så vi drog till restaurang Jägaren i Fredriksberg.
Efter lunchen var det några till som vek av hemåt så vi blev några färre.
Vi andra fortsatte på de fina vägarna.
Här tog jag en chansning för att se om det gick att komma över dammen och det gjorde det, så nu känner jag till ytterligare en liten genväg.
Bron gick över den lilla dammen.
Vi körde vidare österut ….
Vi stannade vid Björsjön där några till skulle vika av hemåt.
När jag hade tackat av några till gasade vi 5 vidare.
Jag hade lovat fina spännande vägar ända till Storvik.
En gammal fin allé mitt i skogen.
Vi stannade för att kolla läget vid Stora Klackbergsgruvan.
På andra sidan sjön syns lite av Norberg.
Vi gasade vidare mot Avesta där våra vägar skildes åt och efter det körde jag på asfaltvägar hem till Kungsgården.
Detta var ett trevligt litet äventyr och just 3-dagar verkar vara riktigt populärt så räkna med att det blir flera med samma tema.