175 mil grus 2024 – dag 1


Tryck på pilen för att komma till indexsidan över 175 mil grus 2024.


20240707

Vi vaknade efter en lugn natt i Kungsfors Herrgård och en koll på väderprognosen visade att det eventuellt kunde bli regnskurar under dagen.



Det var 7 bilar med släpvagnar och några transporterade 2 motorcyklar, så det var nog bara jag och Jan-Åke som körde motorcykel till Kungsfors.


Vid 7-tiden serverades frukostbuffén.


Efter frukosten bytte vi om till MC-kläder och packade vi ner våra saker, sen var vi på gång.

Vi körde den lilla vägen mellan Övre Sandsjön och stugorna, där de som äger stugorna tror att de har strandtomter, men det har de inte för det är en vanlig väg mellan stugorna och sjön.

Vi fortsatte på den orangemärkta KTM-leden.


Efter en stund kom vi ut på lite snabbare grusvägar.

Vi tog en liten paus bredvid sjön Timsen.

Rickard tog en selfie.


Efter en stund var det dags att köra vidare.


Härliga vägar.


Vi stannade vid OKQ8 i Alfta där några tankade.


Sen körde vi till Sallys Grill för att äta goda hamburgare till lunch.



Efter lunchen gasade vi vidare tills Rickard skulle ta ännu en selfie.


Sen körde vi småvägar till Sidskogen.

Vi tog en liten paus vid Sidskogens dansbana.


Tyvärr ingen dans idag så serveringen var stängd.

Dansbanan ligger precis bredvid Sidskogssjön där det finns bord om man nu vill fika eller fixa lunch.


Det blev dags att köra vidare.

Vi körde upp till vindkraftområdet Högkölen.

Sen skulle vi kolla utsikten från Degerkölen, men vägen till utsiktsplatsen var blockerad av en bom. Vi hade säkert kunnat ta oss förbi, men eftersom det regnade och var disigt så var det säkert ingen bra utsikt i alla fall.

Efter en stund kom vi till en väg som såg ganska igenväxt ut. Då tyckte jag att den såg jobbig ut och sen visste jag inte hur långt det var. Men när jag kom hem kollade jag kartor och såg att den igenväxta sträckan var 330 meter, så det hade nog inte varit något större problem att köra.

Vi körde lite snabbare grusvägar en stund.

Vi tog en liten paus vid en grusvägsfabrik.

Efter pausen gasade vi vidare.

Jag funderade på varför vägen vi körde på gjorde en extra krok, men så såg jag att den gamla vägen var avgrävd.

Vi gasade vidare.

Vi kom fram till Enåsengruvan där Boliden bröt guld mellan 1984 och1991.

Enåsengruvans turkosfärgade vatten är vackert, men giftigt.

Vattnets turkosa färg beror på alla metaller som vattnet innehåller, vilket gör att det inte är rekommenderat att bada, dyka eller överhuvudtaget ha kontakt med vattnet.



Jag har dock alltid undrat hur det ser ut därnere och efter lite googlande hittade jag en film där Martin och Magnus var nere på 22 meters djup.

När vi hade kollat tillräckligt på gruvan körde vi vidare.

Ännu en bom, men den kom vi förbi.

Klockan 16:35 kom vi fram till Mon B&B, där jag hade bokat övernattning, middagar och frukost till alla.

Susannes motorcykel var trött efter 29 mils körning på småvägar så den ville vila.

Efter middagen spelade Göran några stycken på flöjt. Göran kan verkligen spela för han tillhör en välkänd musikersläkt som arbetar mycket aktivt med att sprida och vidareutveckla den svenska folkmusiken. Läs mer om detta här.

Sen blev det inte så mycket mer, utan det blev bara att sova en stund.


Tryck på pilen för att fortsätta till dag 2.


Kommentera via Facebook

Comments are closed.