Tryck på pilen för att komma till indexsidan över 175 mil grus 2024.
20240709
Vi vaknade efter en lugn natt i stugorna på Camp Route 45 i Hammerdal och efter frukosten gjorde vi oss klara för att fortsätta resan. Men när vi skulle köra iväg fick jag nytta av startkablarna som jag hade med.
Vi gasade iväg på några mindre vägar.
Vägen blev snart ännu mindre och dessutom blockerad med en bom.
Det var lätt att passera bommen, men ett resultat av bommarna är att vägarna växer igen.
Vi närmade oss Åskälens vindkraftspark.
Rickard tog en selfie.
Vi fortsatte.
Vi körde bakom en bergtäkt.
Vi stannade för att kolla läget.
Tydligen går det åt mycket krossat berg för att gjuta betongfundamenten till vindkraftverken.
Det blev dags att köra vidare.
Härliga vägar.
I förbifarten såg jag en fikaplats vid Stor-Raftsjön och som tur är har jag kamerans klocka inställd exakt på sekunden. Så när jag kom hem kunde jag med hjälp av GPS-loggen skapa en waypoint till fikaplatsen. Så nästa gång vi kör i närheten blir det säkert en fikapaus vid Stor-Raftsjön.
Vi svängde in på en väg som jag hittade på Google Earth.
Det var en trevlig liten väg.
Helt plötsligt blev vägen lite bredare.
Men efter en stund försvann vägen och det blev för djupt vatten för att kunna köra vidare.
Det var bara att vända alla motorcyklarna.
Det gjorde inget att vi fick vända för den här vägen var också trevlig.
Tillslut kom vi ut på en större grusväg.
Vi tog en paus vid Gåxsjön.
När vi skulle fortsätta blev det key failure, men som tur var räckte det att ta ur nyckeln och sätta i den igen. Om man inte har sån tur krävs det bärgning och ett verkstadsbesök där de får byta diverse saker för 10 000 kronor.
I GPS’en pekade jag på det planerade spåret och gav order – Kör dit! Då skapade GPS’en en rutt som vi körde.
Men när vi kom fram till en vändplan så tyckte GPS’en att vi skulle fortsätta på en liten gångstig runt Älgsjön, men det tyckte inte jag så vi vände.
Dagens tråkigaste raksträcka.
Vi kom fram till en bom som jag döpte till Bom 429 i min samling med waypoints.
Här var det meningen att vi skulle fortsätta men jag tyckte inte att det såg ut att finnas någon väg på andra sidan vattnet.
– Det är dumt att köra över alla motorcyklar om vi tvingas att vända, tyckte jag.
Fina vyer var det i alla fall.
Det var inte “bara” att vända för det var ganska mjukt.
Vadå knöliga grusvägar, kolla in hålen i asfalten!
Ännu ett vägskäl där vi svängde vänster.
Vi tankade vid OKQ8 i Föllinge och där rekommenderade de att vi skulle äta lunch vid Föllinge B&B, så vi körde dit.
Vi kunde dock inte sitta ute i regnvädret.
Ägarinnan blev lite överraskad när det stövlade in 12 hungriga motorcyklister.
Men hon fylld snabbt på med mer mat.
Bra mat och även rättigheter att servera öl eller vin till maten, så det blir nog en övernattning här i framtiden.
Mätta och belåtna gasade vi vidare.
Den här vägen körde vi från andra hållet den 8 juli 2021, men då var den helt igenväxt så vi var tvungna att vända.
–
–
–
–
–
–
-60
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-70
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-80
–
–
–
–
–
–
Vi körde till Östersund där vi parkerade hojarna i garaget, sen checkade in i vandrarhemmet Ledkrysset.
Egentligen var det meningen att vi skulle gå direkt till Jane Doe för att äta något gott, men Stefan som äger Jane Doe hade precis köpt Captain Cook så Sabina bokade bord till oss där istället.
Vi snabbade oss till restaurang Captain Cook.
Nu var den stora frågan vilken sorts öl vi skulle välja, för enligt bartendern har Captain Cook 21 olika sorters fatöl.
Susanne hittade en drink med ett passande namn, så hon beställde en sådan.
Jag beställde en hamburgare.
Efter middagen gick vi till Jane Doe.
Jag beställde en Irish coffee.
Stefan och Mats beställde något åt oss.
Vi fick varsin hjälm, sen svepte vi vår tequila och fick en bank i skallen av en gummibatong. 🙂 Synd att det inte finns på film.
Efter besöket hos Jane Doe gick vi tillbaka till vandrarhemmet Ledkrysset för att sova en stund.
Tryck på pilen för att fortsätta till dag 4.