Tryck på pilen för att komma till indexsidan över 175 mil grus 2024.
20240712
I går kväll körde jag och Jan-Åke till Coop i Koppang, där vi handlade rejält med frukost till alla. Men redan klockan 05:30 vaknade jag för att hinna koka äggen och strax före 7-tiden dukade jag upp frukosten till alla. Detta tycker jag höll ungefär samma nivå som övriga serverade frukostbufféer under den här resan. Det enda som saknades var i så fall grönsaker.
Jag hade köpt 6 burkar Tine Yoghurt som jag vet är jättegod.
Men det är alltid svårt att beräkna hur mycket det går åt till frukost, så jag lämnade några oöppnade förpackningar till Koppang Campings ägare.
Jag blir säkert populär, för när vi körde grEIGHT 2019 fick han några Carlsberg starköl som jag lämnade i kylskåpet.
Jag kollade om det gick att köra en genväg till Koppangs centrum men det var lite för smalt.
Jag körde vidare till macken i Koppang där de andra var.
När jag och Jan-Åke handlade frukost i går kväll passade vi på att tanka, så vi hade nästan fulla tankar.
Mats hade precis tankat.
När alla hade tankat var det dags att dra iväg.
Vid Løsset bro ska det finnas en kamera som läser av registreringsskylten så man får betala 60 NOK för att köra Storsjøveien, men vi passerade aldrig någon kamera.
Vi körde bredvid Storsjøen.
En liten kort paus för att se att alla var med.
Härliga vägar.
Sen kom vi till ett ställe där det inte hade funnits någon bom tidigare, men den var svår att komma förbi så vi vände.
För att slippa köra en omväg på 17 km svängde jag ner på den här vägen.
Men där hade de också monterat en bom. 🙁
Bommen var ganska hög så några kom under, medan andra testade diket.
Enligt skylten är det 14 km till kameran vid Løsset Bro, men den vägen körde inte vi.
Så nu sparade vi 60 NOK per motorcykel. 🙂
Sen skulle vi köra en liten väg som jag hade hittat på Google Earth, men den såg alldeles för igenväxt ut.
Enligt skylten hade vi passerat en kamera på Rødsveien för 0,8 km sedan, men vi såg ingen kamera och det kom ingen räkning heller.
Vi närmade oss ett militärt område och där var det förbjudet att köra med banddrivna bepansrade fordon, typ stridsvagnar.
Jag hittade en till liten genväg.
Vi kom till Søndre Oskjølveien där de ville ha 30 NOK per motorcykel.
Jag provade att skicka SMS men det gick inte, sen provade jag att komma in på bit.ly/2PfqzCB men det gick inte heller.
Varför ska det vara så svårt att betala? Hoppas att fler börjar med YouPark, för det funkar ju hur bra som helst.
Några lyckades i alla fall att betala men de flesta lyckades inte och efter 20 minuter tyckte vi att det räckte med strul så vi körde vidare.
Vi körde på en asfalterad väg där till och med lapparna var lappade.
Vi körde upp till Raskiftet där det finns 31 st. vindkraftverk.
Eftersom klockan började närma sig 12 var det dags för lunch.
Jag tog fram en påse med Chicken Curry.
Det är bara att öppna påsen, hälla i hett vatten upp till ”the fill line” sen är det bara att röra om lite, stänga påsen och vänta cirka 15 minuter.
Det var lite disigt väder så utsikten var inte den bästa, men det regnade i alla fall inte.
Det var fler som väntade på maten.
Men några hade redan börjat äta.
Det står på påsen att det är klart att äta efter 8 minuter, men väntar man 15 minuter blir det bättre.
Mätta och belåtna gasade vi vidare.
Jag undrar varför de hade satt fast vingen?
Vädret började klarna upp.
Sen skulle vi köra en väg som jag aldrig hade kört förut.
Elving tipsade mig om den här vägen för cirka 10 år sedan men nu var det äntligen dags att testa.
Men efter några kilometer såg det väldigt blött ut och det såg ut som att ”vägen” gick över en myr. Troligen är det fler som har haft problem med bärigheten för det låg blöta hala stockar på vägen.
Helst hade jag velat gå en liten bit för att se om det var körbart, för som alltid är det ju bättre lite längre fram. 🙂
Men det gick inte ens att luta motorcykeln mot sidostödet för det sjönk ner i myren, så vi vände.
Vi körde tillbaka samma väg.
Den här bron körde vi nyss åt andra hållet men där satt det ingen skylt som upplyste om att vägen är privat. Men eftersom detta är en upplysning och inte en förbudsskylt fortsatte vi över bron.
Härliga vägar.
Vi körde in på Håbergveien och på kvällen kollade jag med YouPark hur mycket jag var skyldig. Jag betalade rubbet med mitt Mastercard, men när jag kom hem såg jag på bilden att det kostade 25 NOK att köra motorcykel på Håbergveien, men de hade debiterat 60 NOK som det kostar att köra bil. Jag mailade dem och fick 35 NOK återbetalt. Ingen big deal, men rätt ska vara rätt.
Vi körde in på en liten väg för jag ville se vart vi skulle ha kommit ut om vi hade tagit oss över myren.
Vi skulle ha kommit här och kanske kört över dammen.
Håsjøen var blank och fin.
Vi fortsatte på de fina vägarna.
Vi körde till Haldammen.
Dags för en kaffepaus.
Vi kollade omgivningen lite.
Detta har tydligen varit en rutt för flyktingar.
Det blev dags att dra vidare.
Vi fortsatte på en fin väg som snart skulle bli lite sämre.
Vägen blev snart bättre igen.
Det är bra att veta var bommarna finns.
Jag misstänkte att vi skulle kunna smyga in i Sverige via den här hemliga gränsövergången.
Ja, nu var vi åter i Sverige.
Rickard tog en selfie där även jag fastnade på bilden.
Redo att köra vidare.
Ännu en väg som jag hittade på Google Earth.
Vi körde till din-X i Bograngen och tankade.
Men fulla tankar körde vi vidare.
Vi körde på Letten-dammen.
Det var inte så mycket vatten i dammen.
Klockan 16:22 kom vi till Wärdshuset Klarälvdalen i Sysslebäck.
Några fick övernatta på övervåningen i huvudbyggnaden och några i en sidobyggnad, men det var helt OK.
När vi hade duschat och bytt om var det dags att äta middag.
Efter middagen var det bara att sova en stund.
Tryck på pilen för att fortsätta till dag 7 och 8.