Om du kollar på bilderna med mobilen spelar det ingen roll, men om du kollar med en dator kan du klicka här för att se allt i större format.
Jag hittade en gångstig på en karta, men den syns inte på Google Earth eller Eniros flygfoto. Men om den finns och är körbar kan vi undvika 6 km tråkig körning på en asfalterad väg när vi kör resan 82 mil grus. Så efter att jag hade monterat vinterdäcken på firmabilen drog jag iväg norrut.
Det var några plusgrader i luften och totalt vindstilla.
När jag skulle svänga in på en mindre väg tog jag risken att bli inlåst, men om man kör motorcykel är det lätt att passera den här bommen.
Som ni ser på GPS’en körde jag fram och backade några gånger, men det fanns ingen stig där den var ritad på kartan.
Det fanns ingen stig och har nog aldrig funnits en stig här.
Jag körde sakta framåt och då såg jag helt plötsligt stigen.
Jag parkerade bilen och tog med mig GPS’en och kameran.
Bitvis var det ganska stenigt.
Men det förekommer även lite slätare sträckor.
Mot slutet på stigen blev det ganska stenigt.
Sen var det en backe upp till dammen.
Hit upp till dammen är det 580 meter mer eller mindre stenig stig, så det är inte jättelångt.
Jag var tvungen att gå ända fram för att se om det går att köra över dammen.
Fina vyer i duggregnet.
När jag hade sett att det går att köra över dammen började jag gå tillbaka.
Det är som sagt lite stenigt, men det går säkert att hitta bra spår samt att det är lättare om man har 0,8 kg lufttryck i däcken.
Här var det lite väl stenigt.
Men lite bredvid stigen såg det lättare ut.
Efter en liten lätt promenad på 1,6 km kom jag tillbaka till bilen.
Tur att bilen är 4-hjulsdriven så jag vågar mig ut på sämre vägar.
OK, det är ingen terrängbil, men på hala vägar funkar 4-Motion väldigt bra.
Eftersom det inte är en terrängbil var det bara att köra runt för att se om det går att köra vidare på andra sidan dammen.
Bitvis var det blött och halt.
Tillslut närmade jag mig dammen där jag var nyss.
22,4 km senare kom jag till andra sidan dammen.
Fina vyer över den steniga sjön.
På hemvägen såg en annan stig som måste kollas någon gång.
De sista 10 milen varnade bilen för att den hade lite diesel i tanken och när jag kom till macken skulle bränslet bara räcka 40 km till.
När jag kom hem kollade jag GPS-loggen och såg att jag hade kört 204 km rekognosering bara för att kolla 580 meter mer eller mindre stenig stig. 🙂
Nu kan jag i alla fall bekräfta att stigen finns. Men att köra den steniga stigen med lastade hojar och hårt pumpade däck är nog ingen höjdare, i alla fall inte i resan 82 mil grus. Det kommer helt enkelt att ta för lång tid innan alla har kommit igenom, så den här stigen lägger jag kanske in i en resa med kortare dagsetapper.
Edit 20241112
Det krävdes verkligen en tvätt efter körningen på grusvägarna i går, men nu är bilen skapligt ren igen.
