Tryck på pilen för att komma till indexsidan över 67 mil grus 2024.
Lördag den 25 maj.
Efter en lugn natt i de sköna sängarna i Rankhyttans Herrgård var det dags att äta frukost.
Efter frukosten gjorde vi oss klara för att köra en runda på grusvägar.
Det blev lite asfalt i början.
Men det dröjde inte länge innan vi kom ut på gruset.
Den här vägen slutade med en bom, men det fanns ingen skylt i början. Alltså är det tur att vi körde åt ”rätt” håll. 🙂
Härligt med tjock makadam. 🙂
Sjön Grängen låg spegelblank.
Härliga vägar.
Vi stannade för att kolla in ruinen av en smedja.
Vi fortsatte ….
Vi kom fram till den lilla bron mellan sjöarna Långsjön och Tunsan.
Nu var det dags att ta en liten paus igen.
Jag gick för att göra en noggrannare koll av bron.
Från bron var det fin utsikt över sjön Tunsan.
Ingen rast och ingen ro, utan det var dags att dra vidare …..
Den här vägen måste vi köra oftare så den inte växer igen.
Vi körde en bit på en gammal banvall.
Vid OKQ8 i Grangärde var det dags att tanka.
Men fulltankade motorcyklar fortsatte vi på banvallen där de varnade för att bron var avstängd.
Vadå avstängd? Den håller säkert för motorcyklar i alla fall, så vi fortsatte.
Vi stannade för att ta ett kort på sjön Havstjärnen.
Vi gasade vidare på den gamla banvallen.
Helt plötsligt kom vi fram till en rastplats där de hade byggt en stuga mitt på den gamla banvallen. Men det gör inget för det går ändå inte att köra speciellt mycket längre, eftersom de har byggt några villor längre fram.
Fikaplatsen hade de byggt intill den lilla Ljustjärnen.
För att ta oss vidare misstänkte jag att det fanns en stig fram till nästa väg, men för att vara riktigt säker gick jag och kollade läget.
Jag bedömde att det var körbart så jag hämtade resten av gänget.
Efter att vi hade kört på stigen kom vi upp på Torsktjärnsvägen, men efter bara en liten bit var den blockerad med stora stenar.
Blockerad p.g.a. en dålig bro, men jag bedömde att den skulle hålla för våra motorcyklar.
Det kanske blir lite tight att komma förbi stenarna, tänkte jag.
Det var smalt, men det gick att passera.
När siste man, sweepern Jan-Åke hade passerat kunde vi fortsätta.
Det blev några kilometer på asfalten, men det gjorde inget för det är en fin väg rakt över sjöarna Malingarna.
Vi kom snart ut på de mindre vägarna igen.
Vadå bom? Det ser mer ut som stora stenar.
Om ni undrar så är detta Mellansjöbron.
Fina vyer från bron.
Bron är säkert blockerad för att den inte håller för tyngre fordon, men för några motorcyklar håller den säkert.
Det är nog tveksamt om Mellansjöbron någonsin kommer att bli renoverad. Jag tippar på att den rivs, så vi kanske var några av de sista som körde över bron.
Vi sladdade på de fina vägarna.
Vi körde förbi sjön Gänsen.
Strax efter 12-tiden kom vi fram till Lindesnäs Herrgård där det skulle smaka bra med lunch.
Happy faces.
Äntligen serverades drycken till maten.
De fixar grymt god mat.
Jag beställde en Nachotallrik.
Efter den goda lunchen satt det fint med glass till efterrätt.
Jag tyckte att det tog väldigt lång tid att äta lunch i Lindesnäs Herrgård, så när jag kom hem kollade jag GPS-loggen. Enligt den kom vi fram klockan 12:17 men vi var inte på rull igen förrän klockan 14:16. Två timmar för en lunch är faktiskt en timma för mycket, vilket straffade sig senare på dagen, då var vi tvungna att skippa ett besök vid Rösåsens utsiktstorn.
Vi fortsatte i alla fall på de fina vägarna.
Här trodde jag att det skulle vara grymt spårigt, men det var inte så farligt.
Här har jag en waypoint som varnar för djupt vatten, men nu fanns det nästan inget vatten alls.
Fin utsikt från Ljungåsen.
Här varnas det för en bom nedanför en grym backe.
Det brukar vara djupa fåror efter regn i den här branta backen, men nu var det inte så farligt.
Tur ändå att bommen var öppen så vi slapp köra upp igen.
Vi körde på en före detta banvall intill sjön Väsman.
Efter att några hade tankat i Ludvika fortsatte vi på några mindre vägar.
Härliga vägar utan en massa störande trafik.
Vi kom fram till bom nummer 357 i min samling, som nu visade sig helt omöjlig att passera. Förra året, den 12 maj, gick det att köra förbi bommen, men nu hade de lagt flera stora stenar bredvid.
Även på den andra sidan såg det ut att vara lite för smalt för att passera.
Helt plötsligt kom Therese, som blev skjutsad av Fredrik, förbi bommen som tidigare var helt omöjlig att passera.
– Om ni tar er förbi den bommen så är det ännu svårare vid nästa bom, sa Fredrik och rekommenderade oss att köra på vägen som de kom ifrån.
Vi följde deras råd och körde den här fina vägen istället.
Efter 5,6 km kom vi till ytterligare en bom, som var skapligt lätt att passera.
Vi kom till en skogsväg över kalhygget som jag hade hittat på Google Earth.
Vi körde förbi Gruvsjön ….
… och vidare på några sandiga stigar.
Vi började närma oss Rankhyttan igen men som jag skrev tidigare var vi tvungna att skippa ett besök vid Rösåsens utsiktstorn eftersom det tog väldigt lång tid att äta lunch i Lindesnäs Herrgård.
När vi hade duschat och bytt om var det dags att äta av grillbuffén.
Efter middagen och efterrätten blev det inte så mycket aktivitet för alla var säkert trötta efter 273 km körning på grusvägar.
Tryck på pilen för att gå vidare till dag 3.