En höstrunda till Pilkalampinoppi.

Jag och Palle körde en ”liten” höstrunda till Pilkalampinoppi.

Från Järbo till Pilkalampinoppi hade jag gjort en 20-milarutt på grusvägar och större stigar.

Den lilla bron över Sörjasbäcken …

En snabb fotopaus på bron.

Vi gasade vidare …

Vi körde mellan några vindkraftparker.


Trots det fina soliga vädret fanns det inga badjävlar på stranden i Svartnäs.

Några mil grusväg hade de fixat så de var härligt lösa.


Snart dags för ett nytt bakdäck.

Fina vyer.

Vi kollade om det skulle gå att köra över den gamla bron i Brattskuru.

Den är lite rutten.

Om man kan trampa igenom bedömde vi att det var för osäkert att köra över, så vi tog en annan väg.


En till gammal bro.

Vi körde även en del på makadam- och sandiga vägar. Om vilket som är bäst av makadam eller sand tvistar de lärde.

Visst är det härligt.

Från parkeringen nedanför Pilkalampinoppi finns det en stig, så att man kan köra ända upp – om man törs.

Det är härlig utsikt från toppen.

Vi körde naturligtvis ända upp.


Från det lilla tornet är det ännu bättre utsikt …

… vilket Palle kollade in.

Efter en liten stund körde vi ner igen.

De är som sagt ganska brant med mycket lösa stenar.

Det verkar som att tåget är försenat.

Tyvärr hade vi inte tid att köra de 25 milen på småvägar som jag hade planerat till hemresan, så vi tog de större vägarna och tur var väl det för höstmörkret kryper på allt snabbare.

Detta måste vi göra om. Kanske som en heldagsutflykt till sommaren, eller så utökar jag den lite och planerar in en 2-dagars med övernattning i Noppikoski.