Tryck här för att komma till indexsidan över Gestrike gravel weekend 2022.
Lördagen 27 augusti.
Vi vaknade upp till ett disigt väder men det var faktiskt hela 13°C.
Efter frukost, när vi hade bytt om till MC-kläder kom den lokala grusbusen Jonte som skulle vara sweeper idag också.
Här stannade jag för att samla ihop gänget, bara för att alla skulle köra sakta mellan sjön och sommarstugorna. Om jag inte hade gjort det är det stor risk att det kommer nån eftersläntrare som ska gasa ikapp, vilket i sin tur retar upp folk.
När gänget var samlat körde vi sakta förbi stugorna och hejade på några som vinkade glatt.
Här var det skapligt bortspolat tidigare, men nu hade någon fyllt på grus.
Vid Kjellas mack i Jädraås fyllde vi på bensin.
Sen korsade vi spåren vid Jädraås-Tallås Järnväg.
Det var inte mycket verksamhet just nu, men som ni ser på en bild av Kjell Ollashed brukar det vara aktiviteter. Om ni vill åka på Jädraås-Tallås Järnväg hittar ni information här.
Vi fortsatte förbi Smedjan och vidare över hängbron.
På den vita skylten står det en varning för den kommande bron.
Det syns väl att bron inte håller för tunga maskiner eller lastbilar?
Vi körde upp mot Jädraås vindkraftpark.
Fin utsikt.
Här är det också fina vyer trots att det inte är så högt.
Vi körde vidare.
Här höll de på att renovera vägen så den var mjuk.
Vi stannade för en kort paus och då fick jag se att Martin hade kört omkull tidigare så att bromspedalen böjdes.
Vi försökte rikta bromspedalen men då gick den av.
Det stod en utbränd bil i skogen.
Dags att fortsätta på den hala vägen.
Det syns knappt, men på hösten blir det nån snorhal grön hinna på gruset.
Vi körde över den lilla bron vid Nybruket där det var stor verksamhet i slutet av 1700-talet.
2,5 km från Svartnäs bruk uppförde man på 1760-talet ett manufakturverk kallat Nybruket. Det bestod av ett knipp-, spik- och svanshammare. Produkterna som tillverkades var spadar, liar och spik – massor av spik! Omkring en miljon spik om året när det gick som bäst. Allt behövdes för verksamheterna i Falu Gruva och Avesta Kopparverk.
Sen körde vi 1400 meter asfalterad väg.
Men vi var snart ute på gruset igen.
Efter en stund såg jag ett par jägare så jag stannade och frågade om vi störde på något sätt.
Men vi störde inte så vi fortsatte på en väg som inte finns på vanliga kartor.
Efter en stund kom vi till ytterligare en väg som inte finns på vanliga kartor.
Vid huset till höger, (tyvärr ingen bild) stod det en man och grillade så jag stannade och frågade om han höll på att fixa lunch till oss.
– Javisst, sa han och skrattade när han såg alla motorcyklar. En stor fördel med en sån här kort konversation är att han såg att vi var ett trevligt gäng och inte bara ett gäng grusbusar vars enda nöje var att sladda sönder hans väg.
Vi fortsatte till Svartån där vi tog en paus.
Jonte funderade på om han skulle testa bron.
Den håller säkert, men lite svår att använda med full MC-mundering.
Dags att dra vidare …..
På egen risk fortsatte vi över bron.
Vi körde den lilla vägen bredvid sjön Grängen.
Sen kom vi till en liten tveksam passage så vi vände ….. eller? Tro vad du vill. 🙂
Äntligen var vi framme vid Sally’s Grill i Alfta där de har mycket goda hamburgare.
Lynn fick mycket att göra, men helt plötsligt var det inte för jag hade skickat meddelande långt innan att det skulle komma 16 hungriga motorcyklister.
Om det hade varit dåligt väder hade vi kunnat sitta inomhus, för Sally’s Grill har skaffat större lokaler.
Självklart beställde jag en Sally’s Burgare.
Mätta och belåtna vad det dags att köra till macken för att tanka hojarna.
Jag har hittat en genväg som inte finns på kartan.
Vid OKQ8 var det medlemshelg så alla hade kunnat få en bit tårta.
Vi gasade vidare söderut.
Detta är också en lite hemlig väg och det syns knappt var vägen börjar, så jag missade faktiskt och fick vända. Men vad jag minns var det helgens enda felkörning.
Eftersom det bara var karlar som deltog i helgens evenemang var jag tvungen att visa var brudarna höll till.
Hon var dock lite för stel och kall för min smak. 🙂
Vi fortsatte på KTM-vägen.
Om det finns orange markering måste det väl betyda att det är en KTM-väg?
När vi körde upp till Åmot-Lingbo vindkraftverk fick vi se att de hade några vindkraftsvingar, eller vindkraftsblad, i reserv.
Vi stannade vid en utsiktsplats för att ta ett gruppfoto.
Grym utsikt som tyvärr inte gör sig bra på bild.
Om ni vill se närbilder på vindkraftverk kan ni kolla foton som jag tog med systemkameran när jag körde genom Riskebo vindkraftområde.
Nya vindkraftvägar är mycket sladdvänliga eller sliriga, så det gäller att styra med gasen.
Detta är en grym väg som börjar med tjock makadam för att sedan sluta i djup sand.
En bild över axeln hör till. 🙂
Här är det röd markering, så alltså är det ingen KTM-väg, men det gick bra ändå.
Vi körde uppför en grymt stenig backe till Rönnåsstugan.
Det är grym utsikt från Rönnåsen, men det börjar bli dags att fälla några träd.
Det var några som körde upp under skidliften och det gick bra.
Men sen skulle Henrik vara värst och köra uppför den här backen.
Det var nog lite svårare än vad han trodde.
Med lite hjälp gick det att komma upp. Mer grundgas nästa gång kanske? 🙂
Dags att dra vidare.
Vi körde in på ännu en väg som inte finns på vanliga kartor.
Martin hade en dålig dag. Först bromspedalen och nu punktering. 🙁
Martin testade med punkaspray men det funkar inte om det är slang.
– Jag har däckjärn, lagningslappar och pump så det är bara att skruva bort hjulet. sa jag.
Men det ville han inte för de skulle ändå snart lasta motorcykeln på en släpvagn. Så vi andra fortsatte medan han stannade kvar och väntade på att Isak skulle komma tillbaka med bil och släpvagn.
Ingen visste vad det röda krysset betyder så vi fortsatte.
Härliga vägar.
Jag hade beräknat återkomst till Kungsfors Herrgård vid 17-tiden så klockan 17:08 blev godkänt.
Alla var i alla fall nöjda över dagens runda på 265 km.
Ett speciellt tack till Jonte som var sweeper och höll koll på allihopa.
Vid 19-tiden var det dags att gå över till restaurangen och se vad Uffe hade fixat för god middag.
Det satt bra med en rejäl middag och öl till det.
Efter middagen gick vi till ett rum vid bastun där vi lyssnade på musik och snackade lite.
Tryck på pilen gå vidare till dag 3.