Tryck här för att komma till indexsidan över grEIGHT 2019.
Tisdag, den tredje resdagen. Tretten – Dovre.
Efter frukosten var vi klara att lämna stugorna i Tretten Kro og Motell.
Vi började dagen med några kilometer fin kurvig asfaltväg.
Här blev vi också fotograferade och räkningen ska komma senare, men när då?
När jag kom runt den här kurvan stod det 2 älgar på vägen, men jag hann inte ta nån bild innan de försvann.
Vi kom snabbt till högre höjd, för där nere på andra sidan vattnet var vi nyss.
Det blev många foton tagna.
Efter en stund körde vi in på de finare vägarna.
Synd bara att vi kom in i molnen.
Alla var med så vi kunde fortsätta.
Nu har de börjat ta betalt även för motorcyklar på Peer Gynt vegen.
Lite sjukt är det dock att en liten motorcykel ska betala lika mycket som en personbil, buss eller lastbil.
Vi stannade för att ta några fler kort.
Efter fotopausen körde vi vidare.
Ännu en bomväg! 75 Norska kronor för knappt 16 kilometer körning är väl nästan ocker?
Nåväl, det är en skaplig grusväg.
Inte nog med får, det finns kor också.
En koll att gänget är med.
Efter de knappa 16 kilometerna kom vi till nästa kameraövervakade bom, som de ska öppna.
Men de öppnade inte bommen så vi fick ta oss förbi ändå.
Vi gasade vidare …
Den här vägen runt sjön gillar jag.
Fotosession på bron.
Klockan var dags för lunch så vi stannade intill sjön.
Jag värmde en burk Chili con carne med en extra burk majs.
Att göra mat själv ute i naturen är nog bäst ändå.
Det lagades alla möjliga sorters rätter.
Det satt bra med lunch.
Hit kommer jag säkert fler gånger.
Lite kaffe efter lunchen och sen var vi på väg igen.
20 minuter senare var det dags att ta några kort igen.
Ännu en bomväg, men här ska man inte lägga pengar i ”Bomkassan” Man ska göra en banköverföring till kontonumret på biljetten och det låter ju enkelt, eller hur?
Men det var inte så enkelt, för när jag kom hem blev det lite mejlkonversation med frågan om hur jag ska kunna betala från Sverige. Tillslut fixade jag det, men banken debiterade 60 kronor i avgift för att jag skulle betala 50 norska kronor. Med den aktuella växlingskursen drog banken 114,01 svenska kronor från mitt konto. Så nästa gång jag råkar ut för något liknade skulle det vara bättre att jag samlar in alla pengarna från deltagarna och gör en enda betalning. Då slipper ju var och en att betala avgiften till banken.
Med biljetterna i fickorna gasade vi vidare ….
Men här var det renar på vägen! Det har jag aldrig sett så långt söderut i Norge.
En kamera? Nu undrar jag om vi skrev den förra avin helt i onödan?
Vi tog en liten paus efter att vi hade kört genom en riktigt kraftig regnskur.
På väg ner till Vågåmo.
Vi körde bara genom Vågåmo för att köra upp på berget på andra sidan.
Ingenting är gratis i Norge.
En kortautomat är ändå det bästa.
Vi körde upp till Blåhøe även kallad Jetta
Det är en ganska knölig grusväg dit upp.
1617 meter över havet kan man se Jotunheimen, Reinheimen, Rondane och Dovrefjell. Men långt där nere i dalen är Toftemo Turiststasjon som vi ska till senare.
Det var skapligt väder och bra utsikt, så deltagarna var nöjda. 🙂
En KTM 790 Adventure R i sin rätta miljö.
Efter en stund körde vi ner igen.
Bommen ska öppnas men det gjorde den inte. Men det är i alla fall säkrast att köra bredvid, för det har hänt att de stängde en öppen bom helt plötsligt.
50 norska kronor fattigare drog vi upp på Slådalsvegen.
En liten fotopaus igen då. 🙂
Sen blev det en mindre asfalterad väg till Dombås där vi tankade hojarna och besökte en affär så att jag kunde handla frukost mm.
När jag planerar resor vill jag undvika såna här vänstersvängar. OK om jag kör själv, då kan jag ju tajma in så att jag slipper stå mitt på vägen, men om vi är 10 – 15 st. …. nej nej nej … så vi fortsatte rakt fram. 🙂 
Framme vid Toftemo Turiststasjon så var det strul med täcken och kuddar som vanligt. 🙁
De som har stället sa att det inte går att lämna täcken, kuddar, kastruller och andra köksredskap i stugorna eftersom folk snor det. Men när det inte finns sånt i stugorna blir det problem, så det blir nog inte den här campingen igen.
Dessutom hade de inte några stora stugor trots att jag hade bokat minst ett halvår före ankomst.
När vi hade duschat och bytt om till civila kläder gick vi till restaurangen för att äta något.
Långt däruppe på toppen syns tornet på Blåhøe där vi var på eftermiddagen.
Tryck på pilen för att gå vidare till dag 4, Dovre – Koppang.