Tryck på pilen för att komma till indexsidan över MC-äventyret 2024.
Tisdag den 6 augusti
Vi vaknade till en dimmig morgon i First Camp, Nora.
Men när vi hade packat ner allt hade vädret klarnat upp.
Vi lämnade First Camp i Nora för den här gången.
Vi körde till ICA Soltunet för att handla frukost.
Vi körde en liten bit till vi såg några bord på en gammal bro.
Helt perfekt till frukost.
Bengt tog ett kort på den gamla bron.
Efter frukosten fortsatte vi resan.
Härliga vägar.
Men helt plötsligt gick det inte att köra vidare rakt fram, utan bara i en cirkel så vi kom tillbaka på vägen som vi kom ifrån.
Det blev en liten omväg, men vad gör väl det när resan är målet.
Vi närmade oss Lindesberg och då blev det naturligtvis stopp.
Medan vi väntade på trafikljuset kunde vi i alla fall kolla på Stora Lindesjön.
Den här vägen rakt fram skulle vi inte köra, men jag passade på att dokumentera för framtida resor.
Vi svängde höger.
När vi hade kört 4 km på den här vägen kom vi till en skylt som upplyste om att vägen tog slut.
– Men vadå vända, jag kör fram och kollar om vi kan passera, sa jag.
Efter bara 450 meter kom jag fram till ett hus, där en trevlig dam kom ut. Men hon sa att det inte var någon idé för henne att släppa fram oss, för på andra sidan gården var det en svår bom som hon inte hade nyckel till. Men hon tipsade mig om en annan väg vi kunde köra för att komma vidare. Jag försökte hitta den i GPS’en men då sa hon att den inte fanns på kartan och att den vägen är i dåligt skick.
Jag körde tillbaka till Bengt och Lena för att berätta att hon hade sagt att det finns en annan väg men att den var i dåligt skick. Så Bengt och Lena började köra tillbaka medan jag kollade kollade vägen som damen hade upplyst om.
Jag såg huset och bommen som enligt damen var svår att passera.
Vägen som damen tyckte var i dåligt skick tyckte jag var ganska OK. Det var inget problem för mig att köra, men Bengt och Lena hade kanske inte gillat den vägen.
Men det var lite tråkigt att Bengt och Lena var på väg tillbaka, för nu missade de Spökskogen.
Hit ska man köra nån gång när det är skymning och lite duggregn.
Efter att ha kört en omväg på 14,5 km kom vi till en skylt som upplyste om att vägen tog slut. Enligt kartan fortsatte vägen, men en man som kom i en bil därifrån sa att det var helt tji att komma förbi bommen längre fram.
Mannen i bilen tipsade oss om en annan väg, men den var också avstängd.
Så vi var tvungna att köra en många mil lång omväg.
Även här skulle vägen vara avstängd men vi tog oss förbi.
Vi kom fram till ett staket med grind som skulle hållas stängd eftersom området var smittat av Afrikansk svinpest.
Vi körde till Lundgrens Motor där jag tänkte spionera lite eftersom de skulle skaffa större lokaler.
I den nya delen höll de på att bygga om för fullt.
En bild från den gamla delen.
När vi hade kollat klart hos Lundgrens fortsatte vi till Restaurang Dalahästen.
Vid restaurang Dalahästen beställde jag kyckling med pommes frites.
Efter middagen gjorde vi oss klara för att köra vidare.
vi körde Grönsinkavägen förbi sjön Rossen.
Vi körde den härligt kurviga Stålbovägen.
Vi mötte en av motorcyklister hatad snabelbil.
Härliga kurvor på Stålbovägen.
Men det är säkrast att inte gasa för mycket för rätt var det är har chauffören i snabelbilen hällt ut massor av grus.
En närbild på eländet. Om ni kollar på grushögen så förstår ni kanske hur halt det kan bli om man kör motorcykel.
Vi körde hem till Camilla där Bengts resa tog slut.
Sen fortsatte jag och Lena på den kurviga Gavelstigen till Kungsgården.
När vi kom hem såg jag att GPS-loggen visade att vi hade kört 2186 km. Samtidigt visade instrumentet på motorcykeln att den hade rullat 2231 km. Lite knepigt att det skiljer åt det hållet, för eftersom vi åkte några färjor där motorcykeln stod still borde den ha visat en mindre sträcka än GPS’en.
I alla fall så var planen att vi skulle skulle köra sammanlagt 2015 km, men enligt GPS-loggen blev det ungefär 17 mil längre. Den största orsaken till att det blev längre än planerat anser jag beror på att det var förbjuden motorfordonstrafik och privata vägar på många ställen, men nu är i alla fall det noterat, så de vägarna kör jag inte igen. Ibland kan det även vara lyckat att inte köra som planerat för nu hittade jag många nya fina ställen, som bl.a. Spökskogen, dit jag gärna återvänder.
Vi hade i alla fall en grym tur med vädret då det bara regnade en dag av 9 dagar. Sen var det väl lite jobbigt ibland när det inte fanns vatten att diska ur mat som hade fastnat i Trangiaköket. Men summa summarum så blev resan som helhet väldigt lyckad.