Ibland får jag frågor om vilken typ av vägar det brukar vara på mina resor, men det är ofta mycket svårt för att inte säga omöjligt att beskriva resornas svårighetsgrad i detalj. Detta eftersom väder, vind och diverse vägarbeten påverkar vägarnas skick.
Men eftersom vi kommer att köra resorna med större hojar och dessutom ha med oss packning kommer vi att hålla oss till vägar. Alltså inga gamla skogsmaskinspår där det tar lång tid att komma några kilometer framåt. Det syns även på den uppskattade dagsetappen, att om vi ska köra 25-30 mil så måste vi hålla oss till vägar.
På resorna är vi även en grupp så då är det teamwork som gäller, vilket betyder att vi hjälper varandra att ta oss förbi diverse svårigheter. Sen finns det alltid möjligheten för den som tycker att det är jobbigt eller inte är i form en dag att köra asfalterade eller andra vägar fram till nästa övernattningsställe och det har faktiskt hänt några gånger. Men då har den som inte har varit i form sluppit köra själv, för det har alltid varit nån annan deltagare som har hängt med. Teamwork när det är som bäst alltså 🙂
På den här sidan ger jag några exempel på vad vi kan råka ut för på resorna, men framförallt så undviker jag europavägar, vajervägar och andra större vägar med stressade bilister.
Långa asfalterade raksträckor är ofta monotona och tråkiga oavsett om det är asfalt eller grus.
Men om de raka vägarna har fina vyer upplevs de inte som monotona och tråkiga.
Mindre kurviga vägar är trevligare oavsett om det är grus eller asfalterat.
Det förekommer också gräs på vissa vägar som oftast är väldigt hala när det är blött. Det är för övrigt därför jag rekommenderar nabbdäck när vi ska köra på grusvägar.
Men det är otroligt svårt att beskriva exakt hur vägarna kommer att se ut eftersom det ändrar sig hela tiden och det kan faktiskt ändra sig från en dag till en annan. Som t.ex. när jag arrangerade HOORC-träffen 2016. Då var det en person som speciellt sa att han absolut inte ville köra på tjockt löst grus, så jag körde en rekognoseringsrunda dan innan och det såg bra ut.
Men strax därefter var tydligen väghyveln där.
Dagen efter, när vi kom på den aktuella vägen såg det ut så här. Ett tjockt lager makadam där hjulen vill gräva ner sig och då är det faktiskt lättare att köra fortare. I alla fall ska man vara beredd att vrida på mer gas när framhjulet gräver ner sig. Att vända var uteslutet, då det skulle innebära en omväg på flera mil.
Men samtidigt kan ihållande regn göra att hårda grusvägar blir mjuka.
Ibland är det en helt vanlig grusväg på kartan men om den inte är använd på många år kan den se ut hur som helst.
Det har även hänt att vägen tog slut så att vi var tvungna att vända.
Kraftigt regn kan också göra att det blir djupa spår.
När ni kör nerför en backe där allt mindre grus har runnit ner så ska ni inte bli överraskade av tjock lös sand i dalen, för det är ju där allt löst har hamnat.
Det händer även att vi råkar ut för spåriga vägar. Tänk även på att när du kör i spår så är motstyrningen din fiende. Det bästa är att stå upp, titta långt fram och svänga genom att luta hojen.
Spåriga vägar som efter åtgärd har ett tjockt lager grus.
Apropå tjock makadam så en gång när vi råkade ut för det tyckte Lena, med all rätt, att det var jobbigt så vi stannade för att vila en stund. Jag föreslog olika alternativ som att jag kunde köra hennes hoj till ett fastare underlag, sen kunde brorsan skjutsa tillbaka mig och jag kunde skjutsa henne så att hon skulle slippa köra på det lösa underlaget.
Vi snackade hit och dit men allt lät bara jobbigt. Tillslut frågade jag Lena hur hon trodde att vägen såg ut innan de hade fyllt på med ett tjockt lager makadam.
– Ingen aning, svarade hon.
– Då var den säkert väldigt spårig, sa jag till Lena som hatar att köra i spår.
– Nu kör vi, svarade hon genast 🙂
Det är som sagt mycket svårt att beskriva resorna och vägarnas svårighetsgrad i detalj, men vi kör så gott som alltid enligt cornermanprincipen vilket även har den fördelen att det inte blir en snabb och en långsam grupp. Dessutom har det alltid funkat bra med teamwork oavsett om vi är ute på en resa eller om det bara är en kortare kvällsrunda.
Hoppas att du inte blev skrämd när jag beskrivit några svårigheter, för naturligtvis kör vi oftast på fina vägar.
Jag hoppas att detta har rätat ut några frågetecken 🙂