Tryck på pilen om du vill till indexsidan för OnTop 2017.
Onsdagen den 9 augusti – OnTop’s tredje resdag.
Strax före klockan 7 var det väldigt disigt, så vi hoppades att dimman skulle lätta.
… och det gjorde det. En timma senare såg det ganska bra ut.
Det såg ut att bli en fin dag.
Insektsjägaren var redan på gång.
Tjugo i nio var vi klara att lämna Trollstigen resort.
Mot Trollstigen.
Varning för troll.
En liten fotopaus.
Vi gasade uppåt ….
Kurvigt värre 🙂
Med hojarna är det lätt att köra om trötta bilar 🙂
Uppe på toppen har de byggt en souvenirbutik.
Peter hittade en polare 🙂
En fin utsiktsplats längst ut.
Dags att gå tillbaka till hojen …
Vi gasade vidare ….
Gudbrandsjuvet måste kollas.
En häftig konstruktion.
Men att blanda rotfritt och vanligt stål kan väl inte hålla?
Häftiga vattenvirvlar.
Efter en stund körde vi vidare …
Vi handlade mat i Valldal.
Sen körde vi mot färjan.
Så lägligt, bara att köra på.
På båten pekade matrosen att vi skulle parkera på styrbords (höger) sida. Men det går inte med en motorcykel eftersom det lutar åt höger. Så jag svängde över till babords (vänster) sida ….
Då blev hon tjurig för att jag inte lydde order. Hon ville inte fatta att det inte går att luta hojarna mot sidostödet om underlaget lutar åt fel håll.
Fin utsikt var det i alla fall.
Dags att köra i land.
Här ser det ut som att man kan köra bredvid tunneln, men det gjorde vi inte.
Dags att stanna och fixa lunch. Tyvärr blev det lite missförstånd när vi handlade, så vi lagade för mycket mat.
Mätta och belåtna gasade vi vidare ner mot Geiranger.
Vid Ørnesvingen var det knökfullt med folk som vanligt.
Om man är fräck kan man köra ut hojarna på platån till höger. Det har jag gjort förut en gång, utan att någon gnällde.
Geiranger i sikte.
Det är många kurvor ….
Nere i Geiranger ska man helst inte tanka för då får man stå i en lång kö och vänta på souvenirshoppande turister när man ska betala bensinen.
Så vi körde bara igenom och vidare upp på andra sidan.
Knuten körde vi inte igenom, men nästa gång så ….
Det var kö till betalstationen för Dalsnibba.
130 NOK per motorcykel.
Idiotiskt att det inte gick att stoppa i kortet och ange 6 x MC. Nu fick jag stoppa i kortet 6 gånger och det tog tid …. låååååång tid.
Inte fick jag några kvitton heller 🙁
En kvart senare var vi på väg ….
Parkering till vänster? Nej nej …. vi körde ända upp 🙂
Fin utsikt är det.
Några klättrade utanför staketet.
Geiranger syns långt där nere i dalen.
Bengt-Åke på toppen av Dalsnibba.
Snygg parkering, eller hur?
Eva fastnade i turistfällan 🙂
Det fanns även massor av japaner där.
Eva på toppen 🙂
Efter en stund körde vi ner igen.
Vi körde till Gamle Strynefjellsvegen.
Vägen börjar med asfalt ….
Men den övergår snart i grus. Det är dock inget slirigt grus.
En stressad bilist som inte kunde stanna och vänta vid mötesplatsen 50 meter tidigare.
Dags för en fikapaus.
Kaffekokning på gång 🙂
Strynefjällsvägen är fin 🙂
På slutet blir det asfalt igen.
Efter att ha kört över fjället via gamla Strynefjällsvägen kom vi ner på väg 15 som går via några tunnlar genom fjället.
Jämt och fint underlag på väg 15.
Istället för att köra genom den 2560 meter långa Hjelletunneln tog vi den gamla vägen via Hjelle.
Här var det fint vatten så vi stannade och kollade läget.
En tung touringhoj.
Vi körde vidare.
När vi stannade för att tanka i Stryn såg vi att väg 60 förbi Loen var avstängd pga. nåt ras. Lite surt när det bara var 58 km kvar till Reed camping.
På macken tyckte de att vi skulle köra den snabbare E39 vilket skulle bli en omväg på 2 mil. Men nån tråkig E39 ville inte jag köra, så jag kollade in kartan i GPS’en och hittade en intressant mindre väg.
Vi körde vidare ….
Den här vägen var betydligt trevligare än E39:an 🙂
Men mindre vägar betyder att det finns både får och ….
… kor på vägen.
Där borta är färjan.
Den här matrosen visste exakt var man måste ställa hojarna för att det ska funka med sidostödet.
Det blev alltså en extra färjetur som inte var inräknad i resans pris. Nånting att notera vid framtida reseinbjudningar.
Matrosen släppte även av oss före bussen 🙂 Han kör säkert motorcykel själv 🙂
Vägen slingrade sig fint längs Breimsvatnet.
Framme i Reed.
Ser ni campingen där nedanför kyrkan?
Äntligen framme vid Reed camping.
Även här hade de strulat till det med bokningen, så vi fick en stor stuga med dusch mm.
En stuga med altan är mumma tyckte Bengt-Åke.
Vi fixade egen kvällsmat som smakade bra 🙂
Sen gick vi och kollade på omgivningen.
Undrar varför de har ett flygplan så där?
Solen gick ner, så det blev snart natta ….. zzzzzzzzzzzz …….
Tryck på pilen för att komma till dag 5, eller OnTop’s fjärde resdag.