Jag har funderat länge på om det verkligen går att köra över dammen väster om Sveg samt om det finns några alternativa vägar. Men Sveg är inte direkt nästgårds utan det är 25 mil norrut vilket enligt Google tar 3,5 timmar att köra. Så 50 mil och 7 timmar körning + rekognoseringen skulle jag inte hinna på en dag med motorcykeln, så jag tog faktisk bilen.
På väg till Sveg hittade jag även några andra fina vägar som eventuellt blir med på någon annan resa.
Jag stannade även för att kolla om det går att köra över den här dammen och det gör det.
Fina vyer är det också.
Strax före Voxna livs delar sig den mjuka sandvägen. Jag hade planerat att vi ska köra åt vänster, men då blir det lite farligt när vi ska korsa en större väg, så jag gör om rutten till den högra vägen.
Vid lunchtid kommer vi fram till Voxna livs där det finns köttbullar med mos, korv samt hamburgare så vi behöver inte vara hungriga.
Strax intill finns det möjlighet att tanka.
Jag körde vidare och hittade ännu en intressant liten väg.
Här hittade jag en del nytt …. nerför backen och …
…. in på en mindre väg eller större stig.
Här hade det varit betydligt lättare med motorcykeln.
Gammal asfalt avslöjade att detta är den gamla riksvägen.
Jag körde vidare över Ljusnan.
Hoppas att det inte regnar när vi ska köra över bron, för blöta järnvägsspår och motorcykel är ingen bra kombination. Men tar man det lugnt går det säkert bra.
Fina vyer från bron.
Jag gjorde även ett besök på Svegs camping för att kolla in var vi ska övernatta.
Sen besökte jag Mannes krog som finns intill campingen där jag käkade lunch samt bokade bord till oss på fredag kväll. Det är en stor lokal så vi kan sprida ut oss i dessa pandemitider, men lokalen måste vara utrymd senast klockan 20:30 enligt myndigheternas beslut.
Efter lunchen drog jag vidare för att kolla dammen.
Jag hade hört att vägen över dammen skulle vara avstängd men frågan är hur mycket, för nån mindre betongsugga kan vi köra förbi.
Fin utsikt över Svegssjön.
De höll på att jobba med dammen så jag knallade dit för att fråga om det var möjligt att passera med motorcyklar på lördag. Men då sa arbetsledaren att ingen får passera numera. Alltså verkligen ingen, inte ens cyklister eller gående får ta sig förbi eftersom myndigheterna har skärpt säkerhetslagstiftningen. Tråkiga nyheter men kanske nödvändigt i dagens samhälle.
Jag körde den långa vägen runt för att komma upp på den andra sidan dammen.
Fina vyer här också.
Jag har grym zoom på min Nikon Coolpix P1000. Först tog jag en bild i normalt läge.
Sen zoomade jag in själva dammen och såg grindarna som de låser. Men vetgirig som jag är googlade jag på skärpt säkerhetslagstiftning men hittar inget. Sen ringde jag telefonnummer 08-6717000 som står på skylten, men hos Fortum vet de ingenting.
Jag fortsatte rekningen. Är detta verkligen Hurtigrutten?
Härliga vägar.
Det står bro på skylten så det måste kollas, tyvärr till fots eftersom jag inte hade nån motorcykel med mig.
Efter bron är det en skaplig backe men har man bra rull så går det. Ett tips är dock att inte köra för nära bakomvarande i såna här lägen.
Sen blir det lite knöligt, men det är bara cirka 100 meter, sen blir det bättre.
Efter en stund kommer vi ut på en större gammal väg.
Detta var också en fin väg men den slutade tyvärr, så jag vände efter ett par kilometer.
Jag fortsatte på den gamla riksvägen och stannade för att kolla in ett ”slukhål” men marken såg stabil ut nu i alla fall.
Jag fortsatte.
Jag såg den här vägen på kartan så den måste kollas. Ett till exempel på den grymma zoomen. Först en vanlig bild ….
Sen zoomat med Nikon Coolpix P1000.
Jag körde ner till bron för att kolla läget. Vägen är asfalterad, men sträckan kan ju vara med om jag ordnar någon resa på asfalterade vägar igen, typ OnTop.
Jag hittade även en fikaplats.
Fina vyer från fikaplatsen.
Jag körde vidare i riktning Lillhärdal.
Anledningen till att vi ska övernatta i Sveg är p.g.a. att de bygger en vindkraftpark sydväst om Lillhärdal, så Lillhärdals camping är fullbokad nåt år till. Men sen måste det utforskas, för vindkraftparker betyder nya grusvägar 🙂
Att rekognosera är inte heller gratis men vad gör man inte för att det ska bli en bra resa 🙂
På hemvägen var jag beredd att köra om långtradaren när chauffören plötsligt bromsade in och satt på varningsblinkersen. Om ni kollar noga så ser ni älgen till vänster om lastbilen.
