Tryck på pilen för att komma till indexsidan över Till Topparna 2022.
Torsdag den 8 september.
Vi vaknade till ännu en kall morgon på Gjelten Bru Camping.
Blixtlåset gav upp på väskan.
Efter frukost gick jag för att kolla hur det såg ut på den lilla ön samt vad grävmaskinisten höll på med.
Bra att veta till en annan gång är att det finns en fin grillplats intill campingen.
Grävmaskinisten berättade att han hade grävt ner en kabel för starkström tvärs under vattendraget.
Jag gick tillbaka samt kollade vyerna från bron.
Så här ser receptionen ut.
Rickard berättade att hans stötdämpare hade börjat läcka olja.
Inte bra, så han var lite orolig om den skulle hålla ända till Leksand.
Strax efter 9-tiden var vi klara för avfärd.
Vi hade tankat redan igår så vi behövde inte köra till Alvdal först.
Tur att jag hittar ganska bra så jag kunde fixa en ny rutt i en hast.
Efter en stund kom vi på den planerade rutten.
Synd att de höll på att rusta upp den dåliga vägen, för jag gillar dåliga vägar.
Vi körde över vattendraget Glåma.
Härliga vägar.
Sen var vi tvungna att köra asfalt en stund bara för att ….
…. vi skulle kolla in Storelgen.
De vill nog inte att man tar gruppfoton under Storelgen för de hade svetsat dit ett stålstaket, men vi hittade ett ställe där vi kunde köra in.
Vi körde mot Koppang.
Alf var tvungen att tanka.
Vi hade tänk äta lunch i restaurang Milano i Koppang men de öppnade inte förrän klockan 13:00 så vi fortsatte till Kjernsjön.
Det var bara att sätta igång och koka vatten till lunchen.
Vi hade fin sjöutsikt från borden.
Så här ser det ut i påsen med ris, kyckling och currysås. Helt OK faktiskt.
När vi hade ätit var vi tvungna att köra några varv på stranden, bara för att öva körning i sand.
Mätta och belåtna körde vi vidare.
Detta är skumt för vi såg aldrig nån kamera.
Vi körde bredvid Storsjøen.
Från andra hållet är det också en skylt om att det ska vara en kamera vid Løsset Bro, men den bron körde vi aldrig över.
Så tydligen sparade vi 60 NOK per person.
Ännu en skum skylt för var är Rødsveien bomstation, där det skulle ha kostat 60 NOK per motorcykel. Men vi såg ingen kamera och den såg tydligen inte oss.
Tur att jag inte hade planerat rutten genom gården, för det verkar som att de inte vill ha trafik där.
Här är det förbjudet att köra stridsvagn.
Vi svängde ner på en mindre väg där jag var osäker på om det fanns en bro.
Det fanns ingen bro så det kanske bara är militären som kör genom vattnet.
Men det fanns en bro lite längre bort så vi körde dit.
En stabil bro.
Alla tyckte att det var fin utsikt från bron.
En till bomväg där de har tagit bort möjligheten att lägga kontanter i ett kuvert. Nu ska man betala med Vipps som inte svenskar har.
Vi gasade vidare upp mot Raskiftet vindkraftverk.
Det är fina vägar med bra utsikt.
Vi kollade in de stora reservdelarna.
En till automatisk bomväg, men jag tror att vi svängde av innan kameran.
En snabb kort paus.
Efter några minuter var vi på väg igen.
När vi kom till Haldammen tyckte jag att det var dags för kaffe.
En koll på vyerna medan vattnet kokade.
Fyllerud?
Vi körde vidare.
Här var det ord och inga visor.
Vägen avstängd? Men är det den vägen vi ska köra?
Vi körde in i Sverige igen.
Tydligen var det den vägen vi skulle köra som var avstängd, så vi vände.
Vi körde in i Sverige på ett annat ställe.
Vi körde över Letten-dammen där det var ganska lite vatten.
Det blev asfalt en liten bit, men vad gör väl det om det är mindre vägar?
Via Sundhultsbron tog vi oss över Klarälven.
Nu såg jag Wärdshuset Klarälvdalen i Sysslebäck där jag hade bokat rum åt oss.
Vi parkerade hojarna och bar in våra prylar, sen blev det dusch och ombyte till vanliga kläder.
Vid 19-tiden var det dags för middag, men först lite sallad.
Jag beställde en schnitzel som var riktigt god.
På bordet stod det små minimala lastpallar och på dem stod det salt & peppar.
Efter middagen gick vi upp en trappa där vi snackade lite och drack några whisky.
Tryck på pilen för att komma till dag 7.