Tisdagen den 12 april körde jag lite rekognosering innan vi skulle starta den femte säsongen med tisdagskörningar.
SMC tycker att vi ska akta oss för potthål och vi som kör på grusvägar vet exakt vad de menar.
Det gäller att se upp, eller i detta fallet ner, för vägarna är otroligt mjuka tidigt på våren.
Vid Bilisten i Kungsgården träffade jag Kalevi som gärna ville ut och sladda.
Vi körde till Jägarstugan där vi drack kaffe och som ni ser var det fläckvis ganska mycket snö kvar.
Peter, Kalevi och Lasse dök upp till körningen den 19 april.
Efter att vi hade kört Sommarvägen parkerade jag i en snöhög.
Vi stannade vid Gäddtjärn för att dricka kaffet vi hade med oss.
Det var fortfarande lite is kvar på Gäddtjärn.
Dags att gasa vidare.
Vi tog en liten paus efter att vi hade kört den fläckvis isiga Västervägen.
Till tisdagen den 26 april dök det upp2 gasglada herrar.
Det såg lite djupt ut så jag kollade först.
Tisdagen den 3 maj var det dags igen.
Vi körde mot Västervägen för att kolla om det var mindre is nu än vad det var förra veckan.
Det låg ett träd över vägen, men vi kom förbi.
Kalevi justerade växelspaken. 
Vi körde ner till Gårdsjön för att fika.
Det är fint vid Gårdsjön.
Till tisdagen den 10 maj hade jag planerat en rutt till Rönnåsen, så det dök upp flera.
Så här på vårkanten är det alltid något som behöver kollas lite extra.
Vi kollade utsikten över Ockelbo.
Vi körde på mindre grusvägar tillbaka mot Kungsgården.
Lasse och Christer dök upp till körningen den 17 maj.
Vi körde småvägar söderut.
Vi stannade för att fika i Gammelstilla.
Den 24 maj blev vi 7 man som körde till sjön Hinsen vid Korså Bruk.
En fin BMW 650 GS.
Det dök upp några gasglada herrar till tisdagsrundan den 31 maj.
Vi körde över Sörjasbäcken.
Vi stannade för att fika vid sjön Härnen.
Till tisdagen den 7 juni hade jag planerat en runda för att kolla vindkraftverken de höll på att bygga på Vettåsen och naturligtvis körde vi småvägar dit.
Skapligt höga torn.
Dags att dra vidare.
Fördelen med vindkraftverken är att det blir en hel del nya grusvägar.
Vi körde en bit på den gamla banvallen mellan Ockelbo och Jädraås.
Vid den här bron kan man fika i en gammal stuga. Bra att veta om det ösregnar någon gång.
En vek av hemåt så Janne och jag fortsatte själva.
Vi kom till ett ställe som kan vara farligt om man kommer från andra hållet.
Jag gick en bit och tog några kort. Vad händer här om man kommer i lagliga 70 km/tim.
Det är bra att kunna bromsa hårt, men det är faktisk tveksamt om man hinner bromsa, eftersom man måste addera reaktionssträckan till bromssträckan.
Som tur var kom vi från andra hållet så vi såg bommen i tid. Men nu är den markerad som waypoint Bom 0010.
Den 14 juni regnade det lite, men vi blev ändå 4 personer. Vi körde söderut och stannade för att fika intill Dansvallvägen.
Lasse skrev i gästboken.
Till tisdagen den 28 juni hade jag planerat en runda för att kolla vindkraftverken på Vettåsen igen. Strax väster om Järbo hade ett träd ramlat över vägen, men vi tog oss förbi.
Det krävdes lite riktning av bomspedalen på BMW’n.
Det är inte lite grus de vräker ut.
Dags att gasa vidare.
En bom som var stängd, men den var skapligt lätt att passera.
Alla kom förbi bommen utan problem.
Till tisdagsrundan den 5 juli hade jag planerat en runda på Pråmleden med start från Bilisten i Kungsgården.
Sen körde vi till Pråmleden där vi stannade för en liten paus.
En stabil bro.
Vi körde en bit innan vi tog nästa paus.
Men låt er inte luras av namnet, för Pråmleden är verkligen inte lämplig för customhojar eller så kallade krompråmar.
Dags att köra vidare.
Ett träd hade blåst omkull, men vi kunde köra under.
Till tisdagen den 19 juli hade jag planerat en runda på 93 km med fikapaus vid Jägarstugan.
Fina vägar som vanligt.
Jimmy kollade lite misstänksamt.
Nu blev jag säkert med på filmen.
Precis som planerat stannade vi för att fika vid Jägarstugan.
Dags att gasa vidare.
Alla var nöjda över dagens dammfria runda.
Till den 26 juli hade jag planerat ett besök på Kungsberget.
Det tog inte lång stund innan vi var på toppen.
Bra utsikt från Kungsberget.
När vi hade kollat på vyerna körde vi tillbaka till Kungsgården igen.
Till den 2 augusti hade jag planerat en rutt 10-milarutt söderut.
En liten paus för att kolla in vägen över åkrarna.
Vi gasade vidare.
Vi körde till Pentagon där vi diskuterade vilken hoj som var bäst.
Den 9 augusti började vi med att köra över stranden på Hedåsbadet.
Men tyvärr fick Christer punka så han började ta bort hjulet.
Det satt en rejäl spik i däcket.
Till den 16 augusti hade jag gjort en rutt åt nordväst. Efter en stund kom vi till Koppargruvevägen, eller snarare Koppargruvestigen.
Vägen eller stigen är ganska stenig.
Efter en stund kom vi till Gäddtjärn, där det var dags att dricka kaffe.
En härlig kväll.
Till den 23 augusti hade jag gjort en 8-milarutt i riktning sydväst.
Vi körde den lilla stigen intill Bäverdammen där vi tog en fikapaus.
Den 30 augusti körde vi norrut.
Jimmy undrade varför jag stannade. – För att vänta in alla, svarade jag.
Efter en stund kom Krister ganska fort, tvärnitade och slet av hjälmen.
Det visade sig snart varför han hade bråttom.
Efter pisspausen gasade vi vidare.
Säkrast att stanna tänkte jag, för det är ju högerregeln som gäller i skogen.
Vi körde upp till Vettåsen igen, fast från andra hållet den här gången.
Krister och Jimmy funderar om den nya Tigern är något att ha.
Det verkar ta lång tid att få upp vindkraftverken.
Tisdagen den 6 september började vi med att köra till Hålldammen.
Solnedgång över Hålldammen.
Vi körde vidare till Hälltjärnen.
Vi tog en kort paus strax söder om Nedre Sandsjön.
Den 13 september var det dags igen. Lite krångligt var det att köra sista biten till fikaplatsen.
Jimmy tyckte att det var kul körning.
Senare på kvällen fällde Krister en KTM med ett välriktat kast.
Från och med den 20 september startade vi redan vid 17-tiden eftersom solen gick ner ganska tidigt. Jag hade planerat en rutt förbi Storvik, vidare förbi Gästrike-Hammarby, Årsunda, Valbo, Jäderfors och tillbaka till Kungsgården.
Vi körde på åsen ovanför Strandbaden.
Vi passade på att öva lite körning i en brant backe.
Här blir det bra att fika, tyckte jag.
Efter fikat var det dags att köra vidare.
Här hade vi kommit ungefär halvvägs, men sen blev det för dåliga kort i mörkret.
Även vid tisdagsrundan den 27 september startade vi vid 17-tiden.
Det blev bara Janne och jag på kvällens runda, men det är inte så ”bara” det heller för vi hade en trevlig kväll.
Här tyckte vi att det var bra med en fikapaus.
Den 4 oktober var det dags igen.
Fina vägar som vanligt.
Den 11 oktober körde vi en runda på mindre vägar och mindre broar.
Till tisdagsrundan den 18 oktober dök det inte upp någon, men eftersom jag hade aviserat att det skulle bli en tisdagsrunda var jag tvungen att köra till startplatsen. Men det var nu jag på allvar började fundera på om det inte är lika bra att ställa in tisdagsturerna tidigare på hösten.
När jag ändå hade dragit på mig alla MC-kläder och tagit ut hojen ur garaget passade jag på att köra lite rekognosering.
Strax före 17-tiden på tisdagen den 25 september dök Jimmy upp vid Bilisten i Kungsgården.
Vi körde förbi drömkåken. 🙂
Härliga vägar.
Som tur är hade jag skaffat en Xenonlampa som jag hade monterat på hjälmen, så jag kunde ta ett kort på hojen. Tyvärr lite överexponerat i mitten, men vaffan … man kan ju inte få allt perfekt. 🙂
Det var becksvart ute när vi skulle köra tisdagsrundan den 1 november, men Christer hade skaffat en LED-pannlampa, så han hängde med.
Vi fikade vid Jägarstugan.
Den 8 november var det dags för mörkerkörning igen.
Efter att vi gjort en jämförelse av ljuset från Christer LED-lampa och min Xenon konstaterade vi att de lyste ungefär lika.
När vi släckte hjälmlamporna kunde vi kolla på månens sken.
Kvällens runda blev i alla fall närmare 9 mil, men vi bestämde att detta var definitivt säsongsavslutning.